Monthly Archives: January 2010

Aaah.

Så hiskelans bra.

> The Teddybears – Rocket Scientist

Minus sexton grader idag.

Inte bussväntarvänligt.

Nähe, om man skulle ta och sluta att göra ingenting och göra någonting istället.

Se på Arrested Development till exempel.

Jag missade när den gick på TV. Jag såg själva galan. Men missade just detta uppträdandet.

Sicken miss.

Femhundrasjuttioelfte avsnittet av tråkiga Two and a half men ser man, trots att man egentligen inte vill. Men denna låt missar man. Härligt.

Bra är det i alla fall.

Sjukt bra.

Idag har jag ätit skagencanapé, pepparstekt fläskfilé med rostade grönsaker och rödvinssås, potatisgratäng, ostkaka med jordgubbssylt och grädde, kolakaka, kladdkaka, jordgubbstårta, marsipankula och tryffelchoklad.

Och druckit en kopp kaffe.

Bra dag.

Jag har inte varit intressant de senaste dagarna. Fast jag har upplevt en förändring i mina tankar. I min inspiration. Den kommer liksom tillbaka, ganska förhållandevis aningen lavinartat. Men jag känner ju mig så väl att jag vet att det inte nödvändigtvis varar länge.

Denna kväll har jag inte gjort mycket. Jag har mest bara suttit med flera valmöjligheter och bara gjort en massa av varje. Lite här och lite där. Som jag brukar. När jag är som mest (skrev hest och skrattade länge och väl) inspirerad brukar det bara sippra ut i ett massa ingenting. Inte i ett särskilt någonting.

Det är lite trist.

Man ska bara vara halvinspirerad.

Lite som från höften.

Då blir det bra.

Bär mig dit jag ska
Led mig den bit jag har kvar
Vem kan lämna en plats
han aldrig varit på
Bär mig dit jag ska
Led mig den bit jag har kvar
Om du ser mig
kom och möt mig då

> Tomas Andersson Wij – Jag har simmat långt ut ifrån land

Det är samma sak med bowling som med det mesta jag gör. Egentligen vill jag inte göra det första gången. Eftersom jag riskerar att vara dålig på det och något sådant kan man ju inte ställa upp i. Jag vill alltid vara bra. Jag är ingen hemsk tävlingsmänniska som i att jag måste vinna. Det är inte så viktigt egentligen även om jag skämtar om det en massa. Egentligen handlar det bara om att jag inte vill vara sämst. Jag gillar mitten, och andra plats ungefär. Jag vill klara mig okej. Så så fort något nytt sker vill jag helst inte göra det. Men nu har man kört några rundor bowling och man börjar lära sig det man faktiskt kunde för kanske tio år sedan.

Att sikta på pilarna mitt i banan.

Det var annars en riktigt bra kväll med vänner, strikes och hamburgare. Vem som vann är ju inte så viktigt egentligen.

Även om det var jag.

Egentligen.

Det här måste vara det absolut sämsta argument jag någonsin har hört i idrottssammanhang. Ganska pinsamt för hockeyförbundet faktiskt.

Nåja.

De vill ju uppenbarligen inte ha publik. Inte tittar jag på Elitserien längre.

Introduktion till Användarcentrerad gränssnittsdesign idag. Var väl kortare än namnet i alla fall. Men det lät ändå ganska trevligt. Omysigt dock hur mycket böcker jag måste punga ut för.

Kommer svida.

Jag blev utmanad av Raggoparden med denna lista. Egentligen brukar poängen vara att man ska använda sig av en artistkatalog, men jag är tråkig nog att bryta mot den regeln. Det skulle aldrig funka. Så jag tog mig den ganska grova friheten att använda mig av vilka låtar jag ville.

Blev ganska bra ändå.

Är du kvinna eller man? > The Script – The Man Who Can’t Be Moved
Beskriv dig själv > Kelly Clarkson – Beautiful Disaster (Live)

Vad tycker du om dig själv? > Tomas Andersson Wij – Sena Tåg

Beskriv var du bor för tillfället > Michael Bublé – Home

Om du kunde åka någonstans, var skulle du åka? > Håkan Hellström – Tro Och Tvivel
Favoritfärdmedel > Thåström – Som Tåg Av Längtan

Din bästa vän är > Johnny Cash – The Beast In Me
Din favoritfärg är > Håkan Hellström – Rockenroll, Blåa Ögon – Igen

Hur är vädret? > James Morrison – Please Don’t Stop The Rain
Favorittid på dagen > Dashboard Confessional – Until Morning

Om ditt liv var en tv-serie vad skulle den då heta? > Lars Winnerbäck – Jag Fattar Ingenting
Vad är livet för dig? > Paramore – Misery Business

Det bästa rådet du kan ge? > Frank Turner – Reasons Not To Be An Idiot
Om du fick byta namn, vad skulle du heta då? > Elvis Presley – Trouble

Favoritmat > Snow Patrol – Chocolate
Dagens tanke > Jack’s Mannequin – I’m Ready

Hur skulle du vilja dö? > Amos Lee – Arms Of A Woman
Din själs nuvarande tillstånd > John Mayer – Free Fallin’

Felen du kan leva med > Tomas Andersson Wij – Jag Fick Aldrig Dig
Ditt motto > Lars Winnerbäck – Elden

Fick igår ett brev om att TeliaSonera hade begärt en kreditupplysning på mig. Anledningen stavas ju nytt mobilabonnemang. Men ändå.

Lite läskigt.

Jag blev kallad “Er” i brevet.

Fattade inte vem det var först.

Men sedan kom jag på att det kanske var något vuxna sade till varandra.

Jag är ledig. I alla fall till kvart över tre i eftermiddag. Men att vakna och inte behöva gå upp eller iväg är stort. Så jag vänder mig om och sover. Vaknar en timme senare med huvudvärk på min lediga dag. Men jag har i alla fall bestämt mig för att det ska bli en skön dag. Lite så funkar jag. Jag kan bestämma mig för att tycka om allt. Då går allt hur bra som helst. Det är så när man har hjärta och nerv ytterst. Känslor styr. Och om man då har en bra känsla är det lätt att gilla läget trots huvudvärk.

Det är ju både min styrka och min svaghet. Allt jag gör bottnar i känslor. Jag är, som det heter, känslostyrd. Så det är inte alltid logiskt eller särskilt praktiskt. Men det är åtminstone helhjärtat.

Passionerat.

Det är ju alltid något.

Så idag tycker jag om att vara ledig och ha huvudvärk.

Helhjärtat.

Vaknade med huvudvärk idag igen.

Gillar inte den här trenden.

Allt Ken Jeong säger och inte säger är humor.

Har jag kommit på.

Måste säga att Timo Räisänen skötte sig utmärkt det lilla jag såg av honom. Klockren humor och jag älskar alltid egocentrering gjort av dem som faktiskt har självdistans och inte heter Peter Jihde. Lasse rev av guldmicken och en avslutande spelning som ju tydligt visade varför den blev hans. Jag har gått på folkhögskola. Jag tycker om människor som helhet och vet att alla är olika och tycker om olika saker och framförallt står för olika åsikter. Det är viktigt att göra det och viktigt att veta att alla får göra det.

The Knife och den kvinnliga halvan Fever Ray har alltid stått för sina åsikter och för vilka de är. De är så ödmjuka och storhjärtade. Det är stort att spöka ut sig och inte acceptera pris och hyllningar. Visst är det något särskilt med att skita i vad andra tycker? Att ha som uppdrag i det offentliga ljus man blivit tilldelad att “bryta mönster” och “göra folk upprörda” och på så sätt få detta till något genusrelaterat i sin egen självutnämnda martyr. Det är stort av henne att knalla fram till micken på P3 Guldgala i röd tomteluva och mumla häftigheter som en rädd gymnasieelev till publiken som prisar henne . För inget säger väl tack för leverbrödet som lite ödmjukhet?

Stort.

Och så har jag nog sett tillräckligt av Samuelsson för ett tag framöver.

> Augustana – Sweet And Low

Fick den här skickad till mig för någon dag sedan med frasen “Det här låter ju så mycket The Script att det är läskigt.” Vilket, precis som hon sade, inte är så konstigt eftersom det är de som gjort låten åt idolvinnaren. Jag höll med. Det låter exakt som The Script. Sångrösten också.

Det är nog det som gör att jag har haft den på repeat ett tag.

> Kris Allen – Live Like We’re Dying

Har en obarmhärtig huvudvärk idag. Mår över lag inte särskilt bra alls. Men det är inte kroppen. Om de vore så väl. Jag ska till universitetet för ännu ett introduktionsmöte, men idag får jag i alla fall låna bilen. Skönt att slippa busslinjerna. Faktum är att det ironiskt nog hade varit trevligare att åka buss senare i vår när man slipper stå och förfrysa kära kroppsdelar.

Annars så tänker jag mycket på pappa.

Det gör ont.

Snart sker det och jag hoppas det går bra.

Bussresorna har gett mig mer tid till att tänka än tidigare. Det är trevligt att åka buss. Att sitta och luta huvudet mot rutan och försvinna med världen utanför. Den där gläfsande frihetskänslan som man så ofta jagar, den kommer till mig ibland på en buss. Men bara i små, små ögonblick. Och jag vet hur kort det är så jag höjer volymen på musiken och blundar för att bereda mig på lite vardagspaus. Det är nästan så att jag väntar mig att busschauffören kommer vända sig om och säga:

“Seså, passa på att ha roligt nu. Man vet inte när man får ha det nästa gång.”

Så kör han genom ytterligare en rondell.

Och ögonblicket är borta.

Tentan är inlämnad och färdig. Kändes helt okej. Skrev på det mesta. Men framförallt är det skönt att lägga den kursen bakom sig. Speciellt med tanke på att jag också fick VG på sista inlämningsuppgiften. Imorgon börjar vårterminen och då slipper jag dubbelspelet och kan helt fokusera på programmet. Skönt.

Det har varit oerhört mycket plugg på sistone men nu kommer det slå av lite på takten i alla fall. Känner att det blir mycket slentrianbloggande men så är det ibland. Skolan tar överhanden och då orkar man inte riktigt.

En fråga färdig på tentan. Det är inte direkt så att jag suttit och skrivit på den hela tiden. Men ändå. Nu är den klar i alla fall. Har ingen aning om svaret blev särskilt bra men jag har tillslut lärt mig att inte nojja över sådant.

I övrigt känner jag mig rätt tillfreds med allt.

Har varit sjukt produktiv de senaste dagarna. Klarat av en massa.

Känns bra att komma någonstans.